Elfiske är framförallt en mycket effektiv metod för att göra en beståndsuppskattning av fisk i mindre vattendrag. Vanligtvis är det yngel av lax och öring man elfiskar, och som man har intresse av att göra en beståndsuppskattning på.
Ett elverk/aggregat producerar ström som via en kabel går ut i en stav. Denna stav ser ni i Linus högra hand på bilden nedan. Strömmen regleras genom att man med tummen håler nere en "On-knapp". I änden på staven finns en ögla, där strömmen går runt. När man för staven med den strömförande öglan genom vattnet som på bilden nedan, så gör strömmen att fiskar (vissa arter påverkas mer än andra) motvilligt dras mot öglan. En orsak är att musklerna drar ihop sig lite på den sida av fisken som är mot strömfältet, vilket får fisken att simma ditåt. Ibland svimmar fisken av, men dödligheten är oerhört låg p g a den låga strömstyrkan.
Med håven fångar man enkelt upp den något paralyserade fisken och lägger den i en hink med vatten som en medhjälpare bär på. Det normala förfarandet är att fiska av en sträcka på kanske 20-100m, beroende på vattendragets bredd. Man sicksackar och jobbar sig långsamt uppströms för att täcka av alla ytor på sträckan. Man brukar fiska av en sträcka 3 gånger. Fisken sumpar man på lämplig plats (syrerikt vatten, ej för varmt etc.) efter varje gång och ni förstår själva att om man gör det hela rätt tar man klart flest fiskar första gången, och väldigt få fiskar tredje gången.
Linus Anderssonoch Per-Erik Jacobsen i morgonljuset vid Rolfsån.
Genom en ganska enkel formel kan man nu med stor säkerhet få fram en bra uppskattning av beståndet på den aktuella sträckan. Genom att räkna ut hur stor yta man har fiskat av så anges ofta tätheten exempelvis i antal laxar per 100 kvadratmeter. Värdet används normalt sett inte som en jämförelse med andra vattendrag som man kanske kan tro, då en sådan jämförelse är tämligen ointressant p g a de olika förutsättningarna i olika vattendrag, eller till och med inom samma vattendrag. Istället fiskas vanligtvis exakt samma sträcka i ett vattendrag vid samma tidpunkt/förutsättningar varje eller vartannat år. På detta sätt kan man lätt följa det som vi biologer gärna kallar för trender. Efter exempelvis fiskevårdsåtgärder eller ett giftutsläpp kan det vara intressant eller viktigt att jämföra beståndet med tidigare "normala" år. Givetvis förekommer vissa fluktuationer, beroende på exempelvis extrem torka etc.
Man mäter sedan ofta fisken för att få fram en åldersstruktur på beståndet. Detta blir väldigt tydligt på havsvandrande fisk som lax och havsöring, då dessa som bekant lever sina första år i sötvatten. Dessa yngel kläcks omkring maj och är nu generellt ca 6-8cm långa, medan de som kläcktes ett år tidigare är ca 10-12cm. Dessa vandrar ofta ut i havet följande vår, men det varierar en del och mina längduppskattningar kan självklart också variera beroende på art, vattendrag, tidsperiod etc.
På bilden ovan är det Per-Erik på Sportfiskarna som undersöker eventuell förekomst av laxparasiten Gyrodactylus salaris på laxyngel från Rolfsån. Rolfsån är ett av få svenska laxförande vatten på västkusten som inte drabbats av denna laxparasit, som i många vattendrag, inte minst i Norge, slagit ut stora delar av laxpopulationen.
Det tog inte lång tid innan en SSG-medlem kom för att fresta septemberlaxen, trots lågvatten. I bakgrunden syns klassiska Island Pool, där det tagits lax på över 18kg på fluga!
Denna lilla gädda, fångad i ett väldigt litet biflöde till Rolfsån, hade just satt i sig dagens lunch i form av en öring. Denna lilla öring, ca 6-7 cm lång i strumplästen, är ett årsyngel, alltså resultatet av förra höstens lek och kläckt omkring maj. Gäddan hade dessutom ett till yngel i magen och var sanslöst välmatad! Som gäddfreak önskar man ju sig en 115-centimeters i samma kondition ;-) Tyvärr decimerar ju en gädda som denna effektivt ett öringbestånd i en bäck.
Utöver öring, lax och gädda fick vi även elritsa, samt ett par bäcknejonöga (bilden). Lätt att missta för ål om man ser den snabbt i vattnet, men notera särskilt de 7 hålen på rad bakom ögat./Markus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar