Isolas tackelspecial! (del 3)

Bleka special:

Vi fortsätter med en riktig killer för bleka vid vrakfiske. En maskjigg, Eddystone Eel eller liknande tacklas med en eller två krokar på ca 1,5-2m tafs efter en bom. Den lätta tacklingen gör att jiggen rör sig väldigt förföriskt i vattnet. Tacklet vevas ofta väldigt snabbt. Vanligtvis börjar man vid botten för att sedan veva sig uppåt i vattenlagret. Hur långt upp beror lite på hur stort och högt vraket är, men blekan står väldigt ofta en bit ovanför vraket (5-15m) medan torsken normalt står mer kloss an.

Ett päronsänke på bommen är att föredra. En pilk kan ha flera nackdelar i detta fall. Det ena är att ett päronbly sjunker snabbt och jämnt i vattnet, vilket är bra då man vevar snabbt uppåt och sedan vill ha ner tacklet snabbt. Det andra är att en pilk "wigglar" en del när man vevar den, vilket kan störa känslan i vevningen lite. Ibland anar man lätta nafs när blekan inte riktigt är i stöten, och ett päronsänke ger tacklet en mjukare gång, vilket ökar känslan.
Det kan också vara så att en sprattlande pilk kan skrämma blekan. Bland många sportfiskare har blekan rykte om sig att vara lite lynnig, svår och lättskrämd. Många tycker att blekafisket på ett vrak blir sämre eller dör ut efter en stund p g a att man stört fisken med alla tackel. Andra menar på att blekan har korta huggperioder då de jagar frenetiskt runt vraket och hugger på allt, medan det kan vara stendött i nästa drift. En sanning kan vara att blekan står på specifika, koncentrerade platser på ett vrak, kanske beroende på strömmen, och det gäller kanske då att pricka dessa platser exakt med tacklen.

En grymt kul sportfisk är det dock, och med detta tackel och tillhörande fisketeknik får du ofta brutala hugg från en fisk som i kampens första sekunder kan vara som ett ånglok! Vi fiskar gärna blekan med så lätta grejer som möjligt. Blåa, lila och inte minst svarta jiggar brukar vi oftast köra med.