söndag 16 maj 2010

Tackelspecial repris 4 (av 4)

Hälleflundra

Visst är det något speciellt att fiska efter hälleflundra eller Kveite som dom heter på norska. Att fiska efter flundra blir ett slags gift som man nog aldrig blir av med.
Dom tre sista åren har vi varit uppe i Kvalöyvågen strax nordväst om Tromsö och innan dess var det Saltströmmen som gällde ett par år.
Håkan med nytt PB

Första gången vi i Isola kom i kontakt med arten var när vi med vår gamla båt trailade upp till Sommeröy som också ligger i Tromsö området. Året var 1997 och vi fick 4 st på agn den gången med Mats pjäs på 24,4 kg i topp. Ja på den tiden var det faktiskt en riktigt stor fisk som blev årets största i fiskejournalens årsredovisning.



Några beten vi använder

Vi fiskar väl ungefär som alla andra med framförallt Stormjiggar och Giant Jighead. Stor favorit för oss har varit RCW färgen som ni ser längst upp på bilden ovan. Men även GT (självlysande) och BSD (Blåa) har funkat bra. Min egen favorit blev under den senaste resan en giant jigghead 200g svart/pärlemo tillsammans med den största storm RCW kroppen . Kroppen får man sätta fast med två st buntband.

Metoderna är många men det som funkat bra för oss är driftfiske i 1-2 knops fart där vi vevat och använt spinnstop på 2-1o sek. Ofta har fisken attackerat i spinnstoppet eller direkt efter när jiggen får fart igen. Ibland har vi fäst en extra trekrok på stormjiggen som ni ser på rcw jiggen på bilden och är det riktigt trögt har en gulpmask funkat bra som extra attraktor. Vi använder oss mest av 135 g och 264 g jiggarna. Vi tycker nog att lite större bete har funkat något bättre men även 135 g jiggen har gett många fiskar och även den största hittills som vägde ca 54 kg.

Putte med fin Kveite

Medelvikten på fiskarna i Tromsö har legat mellan 10 kg som minst och ca 19 kg som störst medans fiskarna i Saltströmmen haft en klart lägre medelvikt där de flesta legat mellan 2-10 kg med några enstaka toppar mellan 20-54 kg.

I Tromsö har vi fått ca 85 st flundror på de tre åren vi varit där och av dom har ca 25 st varit över 20 kg. Den största delen av dessa fiskar har fått gå tillbaka.

Det är inte lätt att ta kort på fisk som skall återutsättas

Farten på invevningen har också varierat. Vissa dagar har snabb invevning funkat bäst medans det dagen efter har varit tvärtom. Även spöt i spöhållaren har gett fin fisk ibland. En av mina finaste fiskar i somras fick jag när jag höll spöt över axeln i mellanvattnet medans jag pratade i telefon. Det var inte långt ifrån att jag blev en utrustning fattigare då hugget var riktigt brutalt.

Djupen som funkat klart bäst är 5-25 m och gärna sand eller lite blandbotten. Ett bra lekande som man fäster huvudlinan i och någon meter 1 mm nylon tafs med en ögleknut brukar vi använda framför jiggen. Detta är mina erfarenheter av Hälleflundrafiske men det finns säkert lika många olika åsikter och tekniker när det gäller detta fiske.

Fiskehälsningar Magnus

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar