fredag 29 januari 2010

Odlad laxfisk - aktuell fråga!

Ingen har väl missat skriverierna om dålig överlevnad av utplanterad, odlad laxsmolt? Inte minst Vänern har varit på tapeten i denna fråga, där bland annat Länsstyrelsen i Västra Götaland arbetar med ärendet.
Jag var nyligen på en doktorsavhandling (Sofia Brockmark, Zoologiska institutionen, Göteborgs Universitet) som behandlade frågan om hur tätheten av fisk i odlingen påverkar överlevnaden i det fria. En väldigt aktuell avhandling med andra ord, där jag noterade en av Länsstyrelsens fiskerikonsulenter bland åhörarna. En introduktion från sakkunniga belyste även de problem som finns kring frågan.

Lax 1+

Ca 2 miljoner salmonider (lax+öring) utplanteras i Sverige varje år, men någon exakt siffra på överlevnaden finns inte. Från enstaka utsättningar har undersökningar gjorts, bland annat från Sävarån i Västerbotten. Där var överlevnaden av vildsmolt 80%, medan den odlade fisken hade en överlevnad på mindre än 30% under samma tid.

Det finns givetvis både positiva och negativa aspekter med odlad fisk. På plussidan kan nämnas:

  • skydd av stammar, exempelvis att gener från unika stammar odlas och bevaras.
  • det ekonomiska värdet av fisken som sportfiske och yrkesfiske inbringar.
  • rekreationsvärdet, som visserligen är svårt att sätta ett exakt ekonomiskt värde på, men "bidraget till folkhälsan" är aldrig att förakta. Möjligheten för folk att faktiskt kunna fånga en fisk måste alltid värdesättas.
På minussidan:
  • den genetiska föroreningen som sker om odlad fisk blandar sig i reproduktionen och sprider sina gener till unika (exempelvis storvuxna) stammar.
  • påverkan på andra fiskbestånd


Viktigt att tänka på när man odlar fisk som ska planteras ut är givetvis saker som dess genetiska bakgrund och diversitet, eventuella sjukdomar mm.

Olof Ohlsson med Vänernlax på nästan 12kg, april-09!

Det som är viktigt att få fram hos odlad fisk är:

  1. Antipredatorbeteende. Utan detta klarar sig inte många fiskar mot predatorer i luft och vatten.

  2. Födosöksbeteende. Är fisken endast anpassad till att pellets ramlar ner från himlen på bestämda tider så misslyckas den givetvis med att skaffa föda i det fria.

  3. Fortplantingsmöjlighet. Åtminstone om man vill stärka bestånden naturligt.

  4. Aggression. Krävs bland annat för att kunna hävda sig i konkurrensen om föda och lekplatser.


Magnus med Vänernsilver från i påskas

Genom att minska tätheterna av fisk i odlingen uppnås flera fördelar, bland annat att familjära grupper bildas. Detta leder till ökad social dominans, men också till att gruppen samverkar genom att upptäcka fiender tidigare. Detta gör att mer energi kan läggas på födosök, vilket ger en ökad tillväxt och överlevnad i det fria. Ökad återfångst efter ett sommarhalvår i frihet har påvisats.

Ett uppenbart problem är ju givetvis att fiskodlare generellt inte är särskilt intresserade av överlevnaden av deras fisk efter utplanteringen. Det är givetvis inte särskilt ekonomiskt fördelaktigt att börja odla mindre kvantiteter fisk...
En följdfråga är då om det från myndigheternas sida går att tillgodose de ekonomiska förluster det innebär för en fiskodlare att odla fisk på ett sätt som innebär att fisken har bästa möjliga chans till överlevnad i det fria? Minskade tätheter i odlingskaren och mer antipredatorträning innebär mindre inkomster respektive mer arbete för fiskodlaren. En sådan ekvation går ju sällan ihop, så det ska bli intressant att följa ärendet framöver.

Hälsningar
Markus

1 kommentar:

  1. Riktigt intressant läsning.
    Och ni har en bra teamsida =)

    Mvh/David "gösen"

    SvaraRadera