Foto: Nils LjunggrenDet finns tre arter av nejonöga i Sverige: havs- flod- och bäcknejonöga. De är närmast besläktade med pirålarna, men de skiljer sig från varandra genom att pirålarna är så kallat strikt marina, det vill säga lever endast i saltvatten. Bäcknejonögat lever endast i sötvatten, medan flod- och havsnejonögats ekologi i viss mån påminner om de havsvandrande laxfiskarna, i det avseende att de lever i havet men fortplantar sig i vattendrag som mynnar i havet.
Foto: Nils Ljunggren
Havsnejonögat blir störst av de tre. Maxlängden är över en meter och maxvikten räknas till drygt 2kg. Flodnejonögat blir max 40cm och bäcknejonögat ca 15cm. På bilden ovan ser ni (utöver en ovanligt långhårig och ung version av mig) ett havsnejonöga från Kungsbackaån inför leken kring juni månad. Vid tillfället assisterade jag Nils Ljunggren vid en undersökning, där han tack vare ett specialtillstånd kunde söva nejonögat för bland annat vägning och mätning.
Havsnejonögat lever sina första 5-6 år i ett vattendrag, men efter en del kroppsliga förändringar (metamorfos) och inte minst en anpassning till saltvatten, så vandrar djuret ut i havet. Med hjälp av sin sugmun kan de suga sig fast på andra fiskar, och med hjälp av tänder och den så kallade rasptungan (den lilla vita Alien-tungan på bilden nedan) kan den arbeta sig igenom skinnet och börja äta blod och vävnader.
Havsnejonögat lever sina första 5-6 år i ett vattendrag, men efter en del kroppsliga förändringar (metamorfos) och inte minst en anpassning till saltvatten, så vandrar djuret ut i havet. Med hjälp av sin sugmun kan de suga sig fast på andra fiskar, och med hjälp av tänder och den så kallade rasptungan (den lilla vita Alien-tungan på bilden nedan) kan den arbeta sig igenom skinnet och börja äta blod och vävnader.
Viktigt att påpeka är att nejonögonen är en naturlig del av vår fauna, och att de inte på något sätt hotar några fiskbestånd. Nejonögon har ibland pekats ut som hot mot laxstammar, vilket är helt felaktigt. Det svenska beståndet av havsnejonöga som årligen leker i svenska vatten uppskattas till max 2500 individer, och större delen av reproduktionen sker i Hallands åar.Havsnejonögat räknas som starkt hotat på Rödlistan, som Artdatabanken ger ut vart 5e år.
Till saken hör nu att Artdatabanken är mycket intresserade av att få in fler rapporter från oss sportfiskare!
Till saken hör nu att Artdatabanken är mycket intresserade av att få in fler rapporter från oss sportfiskare!
I helgen fick vi alltså torsken nedan, som ni ser med ett havsnejonöga hängandes från huvudet. Efter några bilder släppte havsnejonögat taget om torsken, och den rödlistade parasiten fick simma tillbaka. Det har i veckan inkommit en rapport från Öresund om en fångad torsk med ett havsnejonöga på släp. Samma man rapporterade även om två fångster från 2009, så helt ovanligt tycks det inte vara. Dessutom fick jag in en rapport från länsfiskekonsulenten och rutinerade havsfiskaren Lars Molander, som förra sommaren fick en bleka med ett havsnejonöga som fripassagerare.
Den som har liknande rapporter eller iaktagelser får därför väldigt gärna skicka in dem till Artdatabankens fiskexpert Mikael Svensson, som är mycket tacksam för alla rapporter inom detta område. Han hoppas därmed kunna bringa lite mer klarhet i bland annat nejonögonens utbredning och ekologi. All information kring "fångsten", såsom datum, fångstplats, nejonögats längd, och gärna ett foto är givetvis uppskattat. Vi påminner också om att givetvis återutsätta nejonögat efter fångsten!Adressen till Mikael är:
mikael.svensson@artdata.slu.se
För mer information kring dessa intressanta djur rekommenderas Nils Ljunggrens och Micael Södermans excellenta inventeringsrapport från de halländska vattendragen 2008. Länk här.
170 sidor, en riktig kioskvältare bland oss biologer! :-)
Hälsningar
Markus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar