/Markus
Räktrålning i Gullmarsfjorden
5 båtar över hett blekavrak
Laxsill - uppspottad av torsk och bleka fångade på 100m djup. Jag har tidigare sett denna djuplevande art när jag pluggade på Tjärnö marinbiologiska laboratorium vid Kosterfjorden i norra Bohuslän. Om höstarna var det tydligen ganska vanligt att laxsill spolades iland längs Kosterfjordens stränder. Notera särskilt de ljusa groparna som sitter i rader på kroppens undersida, vilket är ljusorgan.
Kristineberg Marina Forskningsstation (numera ingående i organisationen Sven Lovén centrum för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet) där jag också bott ett tag och pluggat några trevliga kurser. Kristineberg ligger vid södra delen av Gullmarsfjordens mynning, mittemot Lysekil. En och annan öl har man väl för övrigt provsmakat på området. Jag minns att de smakade extra gott i bastun i det röda huset längst till höger.
En förmodad gråsparv som inmundigade en riktig festmåltid - räkor - på Isolabåtens motor.
Som biolog förväntas man ibland ha koll på mer eller mindre allt levande, men jag kan säga direkt att djurklassen kräldjur inte tillhör mitt expertområde. Med risk för välkomna mothugg av mer kunniga bloggläsare förmodar jag att fotot föreställer en snok. Denna rackare korsade vår väg när farsan och jag var på fiskesemestern på Käringön kring Valborg, och som bilden visar hade den just kalasat på vad som sannolikt var en padda (tydligen är det gott om paddor på Käringön).
Vårsolen värmde gott på ormens växelvarma kropp. Till skillnad från oss däggdjur varierar alltså kräldjurens kroppstemperatur med temperaturen i omgivningen.
Fräckt med laxsillen (uselt namn förövrigt, sill är jag med på men lax?). En av mina favoritarter, ruggigt fina fiskar det där.
SvaraRadera