söndag 22 januari 2012

Ännu en klassiker:


Isabella Lövins "Tyst hav" var boken som verkligen rörde om i grytan, 13 år efter Värna Västerhavet. Lövin lyfte problematiken till en hög politisk nivå och skapade på riktigt en debatt och en opinion kring misshushållningen av våra hav där detta tidigare saknats. Framgången med boken, som ledde till flera tunga journalistiska utmärkelser, ledde sedermera till att hon kandiderade till Miljöpartiet och numera är EU-parlamentariker inom fiskerifrågor för samma parti. Hennes hemsida hittar du här.

Senast nu i veckan utsågs hon till Sveriges tredje miljömäktigaste i tidningen Miljöaktuellts årliga sammanställning. Den kompletta listan kan du hitta här. Våra vänner i Göteborgs Havsfiskeklubb utsåg henne för övrigt till Årets Havsfiskare 2007 och vad jag minns var det inget gnäll om den utmärkelsen just det året.Jag misstänker väl att titeln på boken, som jag som synes faktiskt har ett signerat/dedikerat exemplar av, hämtat inspirationen från Rachel Carsons i miljösammanhang megaklassiska Tyst vår (Silent Spring). Boken, från 1960-talet, innebar en revolution för miljörörelsen i särskilt USA, men reaktionerna spreds över stora delar av västvärlden, med politisk debatt som följd. Biologen Carson, som efter boken blev en förgrundsfigur i miljörörelsens fortsatta arbete i USA, kritiserade den flitiga användningen av bekämpningsämnen, främst DDT. Referensen till "tyst vår" var väl ungefär att utrotningen av insekterna skulle leda till att fåglarna saknade mat, med följd att fåglarna skulle dö - en vår utan fågelsång.

Som många av er vet var DDT en bidragande orsak till pilgrimsfalkens akuta beståndssituation i Sverige under 1950-1970-talen. DDT, sedan decennier förbjudet över större delen av världen, lagras i fettvävnader och anrikas i näringskedjan. Toppredatorer som rovfåglar drabbades hårt, bland annat genom att äggskalen förtunnades, med följd att äggen gick sönder vid ruvning. Färre ägg lades också.
Nedbrytningstiden hos DDT räknas också till några decennier, vilket innebär att det fortfarande finns DDT och liknande ämnen i mark och vatten, men DDT förespråkas faktiskt fortfarande som bekämpningsmedel i malariadrabbade områden i Afrika. Nyttan överväger helt enkelt skadan i det fallet.

Trevlig vecka!
/Markus

1 kommentar: