Den senaste tidens regn har fått fart på vattenflödet i våra västsvenska vattendrag. Vattentemperaturen har dessutom sjunkit stadigt på sistone och på söndag ställer vi om klockan till vintertid. Sammantaget betyder detta: dags för öringsafari!!
Havsöringen går nu upp för lek i våra vattendrag, vilket innebär en bra chans för den naturintresserade att få syn på de öringar som hela säsongen gäckat oss :-)
Havsöringen går nu upp för lek i våra vattendrag, vilket innebär en bra chans för den naturintresserade att få syn på de öringar som hela säsongen gäckat oss :-)
Skillnaden är att fisken nu är relativt oskygg och att den vandrar upp även i våra minsta vattendrag, vilket gör den ganska lätt att få syn på om man kan sin öringbäck.
Det är en klar fördel att gå ut när det är mörkt, öringen är betydligt mindre skygg jämfört med på dagen, men ibland räcker det med en kulen höstdag för att öringarna ska vara igång. Chansen till bra foton ökar givetvis i lite bättre ljus. Ett polariserande filter på kameran är mer eller mindre ett måste.
Vinnarbilden förra året var den ovan, där jag med ett litet uns skicklighet, men givetvis mest tur, lyckades fånga en vacker öringhona i 2-kilosklassen på bild precis när den var uppe och spanade lite. Ett något märkligt beteende kan tyckas.Det är en klar fördel att gå ut när det är mörkt, öringen är betydligt mindre skygg jämfört med på dagen, men ibland räcker det med en kulen höstdag för att öringarna ska vara igång. Chansen till bra foton ökar givetvis i lite bättre ljus. Ett polariserande filter på kameran är mer eller mindre ett måste.
I vissa mindre bäckar går öringarna kanske enbart upp i skydd av mörkret, alternativt parkerar i djupare höljor under dagtid och leker i skydd av mörkret. En nödvändig attiralj är därför en rejäl ficklampa eller pannlampa.
Förra hösten fick jag, lustigt nog under Naturvårdsverkets kurs i vattendragsrestaurering, detta foto på en hoppande lax i Ätran. Den lille rackarn hade valt fel ränna vid kraftverket och slogs nu mot krafter övermäktiga till och med en atlantlax...
För ganska exakt två år sedan hjälpte jag biologkollegan och kompisen Nils Ljunggren med ett projekt på Gotland (känt för sina stora havsöringar...) där han och Micael Söderman märkte och returnerade uppvandrad havsöring i några gotländska vattendrag i syfte att se hur stor mängd odlad fisk som blandade sig i leken. Där kan man snacka om öringsafari!!Förra hösten fick jag, lustigt nog under Naturvårdsverkets kurs i vattendragsrestaurering, detta foto på en hoppande lax i Ätran. Den lille rackarn hade valt fel ränna vid kraftverket och slogs nu mot krafter övermäktiga till och med en atlantlax...
På bilden ovan håller jag en 4-kilos hane, sannolikt i slutet av leken med tanke på den relativt slanka kroppsformen. Notera särskilt den kraftiga kroken i underkäken som lax- och öringhannar utvecklar inför leken.
På bilden nedan håller Nils en gigantisk öringhona på 92cm och i bästa kondition. Se exempelvis stjärtspolen och det grova huvudet. Uppskattad vikt: 10kg!
Ut och spana nu (och varför inte ta med svärfar eller barnen?)!! Det är dessutom ett utmärkt sätt att få lite frisk höstluft och motion innan/efter jobbet! ;-)
Tight Lines!
Markus
På bilden nedan håller Nils en gigantisk öringhona på 92cm och i bästa kondition. Se exempelvis stjärtspolen och det grova huvudet. Uppskattad vikt: 10kg!
Ut och spana nu (och varför inte ta med svärfar eller barnen?)!! Det är dessutom ett utmärkt sätt att få lite frisk höstluft och motion innan/efter jobbet! ;-)
Tight Lines!
Markus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar