När vi i somras var i Langesund inför tävlingen där så låg Confidence sedan några dagar uppankrade på 10-gradarn, inte ens 20 nautiska mil från Langesund. Då vi var ute på djuphavsfiske inte särskilt långt från deras position så blev vi sugna på att sticka ut och säga hej, samt kanske fira de potentiella svenska rekord som i form av en havsmus och en vitrocka just fått syna däck. Vi hade dock aldrig kunnat tro att vi skulle få se så skrämmande bilder...
Ombord på Confidence däck hade galenskapen tagit över. Oscar och Håkan var redan i full gång med att fira nya svenska rekord, och man drack allt som fanns till hands. Färskt dricksvatten var sedan länge slut.
Även maten tycktes vara slut. I sin galenskap hade man till och med ätit upp allt agn!
Det var hemskt att se våra vänner i detta euforiska, men ändå galna tillstånd. De tycktes glada att se oss, men deras glasartade blickar varnade oss om att allt inte stod rätt till.
Vi fortsatte in i hytten där misären fortsatte. Här umgicks alla med alla och vi fick konstiga inviter som vi bestämt fick avvisa. Alla var orakade och smutsiga och irrade planlöst runt på båten.
De hemskaste scenerna utspelades dock nere i kojen. Där hittade vi en utslagen Jari Karlsson som i sin galenskap låg och kramade sin flytväst. Han höll krampaktigt fast vid en gammal Pågen-limpa från 2007, sannolikt det sista ätbara ombord på båten. Bara några veckor tidigare hade vi sett varningstecken på Jaris mentala tillstånd när vi fiskade hälleflundra i Tromsö. Efter en veckas fiske hade Jari bara fått hälleflundra upp till 3kg, medan alla andra fått minst 2 var över 10kg. Detta var tredje året i rad som Jari misslyckades med sin livsuppgift att få en hälleflundra över 10kg. Kanske borde vi redan då ha anat oråd, trots positiv försäkran om att "nästa år tar jag den". Att Jaris fall i trapphuset i Tromsö var en ren olycka kändes nu mer tveksamt. Vi kände oss alltmer illa till mods.
I andra slafen hade Olof fått tag på en öl. När vi senare kom tillbaka till Isola-båten upptäckte vi att all mat och öl var borta, sannolikt stulet av våra tidigare vänner på Confidence.
Tillbaka uppe på däck hade Håkan plötsligt däckat, sannolikt orsakat av en blandning av näringsbrist, utmattning och berusning.
Plötsligt vaknar Ola Esbjörnsson till på akterdäck. Medan vi var under däck har han för hand dragit upp hela ankarlinan på 700m och troferar nu med en imponerande sten i 7-kilosklassen, euforiskt skrikandes någonting i stil med "snart 60 arter, snart 60 arter!!" Uppenbarligen har även han drabbats av vansinne.
Plötsligt kommer Olof rusandes med en gammal brunsnultra, tagen över 30 nautiska mil därifrån, och kräver att bli fotad. Den misslyckade satsningen på ett svenskt rekord på denna ovanliga art har tydligen drivit Olof till randen av galenskap.
Håkan har vaknat till och har oväntat nog greppat spöt, utan att egentligen veta vad han gör. För att grabbarna ska slippa att drabbas av skörbjugg blandar vi till lite näringsrik dryck som vi tvingar i dem.
Magnus tvingar Håkan att vila en stund, och styrkan verkar komma åter hos besättningen.
Innan vi lämnar stackarna pekar Magnus ut vilken riktning svenska kusten ligger åt. Vi överlämnar en handkompass och lite dricksvatten innan vi lämnar Confidence och drar tillbaka till Langesund. Confidence bogserades senare i hamn av en filipinsk containerbåt som hittat dem drivandes i Oslofjorden.Slutet gott, allting gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar