Nidingen Giants!

Vi lovade ju en liten special om våra goda vänner Nidingen Giants! Det finns ganska mycket att säga om detta härliga gäng, inte minst att det är några av våra bästa fiskekompisar och att deras kanske bästa egenskap är att humöret ALLTID är på topp! För att de nu inte ska få storhetsvansinne och tro att vi i Isola idoliserar dem så ska vi snart berätta om en rolig händelse från Langesund för några år sedan. Men först lite historia:Nidingen Giants: Tomas Einarsson, Melker Lang och Urban Snare.

Medlemmarna i Nidingen Giants känner varandra sedan barnsben, och de gamla historier dessa grabbar kan berätta på fiskeresorna kan vara (och ÄR ofta) både barnförbjudna och hysteriskt roliga. Teamet härstammar delvis från den legendariska sportfiskeklubben Vallda Grovfiskeklubb. Ur denna brokiga skara reste sig teamet "Spola Kroken", såvitt jag vet med samma uppsättning som dagens giganter. Teamet bytte sedermera namn till "Nidingen Giants", av de närmaste kallade kort och gott för "Giganterna".
Den första delen av namnet är givetvis taget från den klassiska fyrplatsen utanför Kungsbacka, och det område som Giganterna i alla år sett som sina hemmavatten. Andra delen av namnet, Giants, kommer från det obestridliga faktum att Tomas, Melker och Urban i många år vägde över 300kg tillsammans. En snittvikt över 100kg med andra ord, och detta var liksom heligt för Giganterna.
Melker "Melchoir" och Tomas "Lö Tomp" ihop med Magnus i Langesund.

Skulle någon i teamet, hemska tanke, tappa några kilo på grund av en oförutsedd händelse som exempelvis influensa eller dylikt, så var bandet teammedlemmarna emellan så starkt att övriga två givetvis såg till att kompensera för detta på lämpligt sätt. 300kg-gränsen var kort och gott helig. Detta leder till min historia.

Inför Langesundsfestivalen för några år sedan hade det kommit fram att Giganterna hade tappat vikt och nu låg under de 300 kilona! Detta var givetvis en sensation i havsfiskevärlden. Viktminskningen var statistiskt säkerställd och den stora anledningen sades vara att Urban hade börjat träffa en kvinna (hos övriga benämnd som "Rödnäbban", alltså en blågyltahona), vilket hade lett till att Urban helt enkelt svikit det heliga bandet till teamkamraterna.

Även hos tävlingskonkurrenterna fanns nu anledning till oro. Viktminskningen kunde ju faktiskt innebära att Giganternas båt "Nidingen" nu kunde orka upp i planing, vilket inte hade skett sedan den svåra vintersvälten 1863. Om båten nu planade innebar detta sannolikt att teamet kunde köra flera knop snabbare under tävlingen, och därmed få mer fisketid, vilket givetvis gjorde dem ännu vassare än vanligt!

Urban bänder storfisk på Isola-båten.

Snacket gick redan bland havsfisketeamen under träningsfisket, så Magnus och jag fick en idé. De kunde helt enkelt inte få kalla sig Giants om de inte vägde 300kg! Då vi bodde ihop med Giganterna och hade båtarna bredvid varandra, så var det enkelt gjort. I skydd av mörkret smög vi oss ner i deras båt och gjorde med hjälp av silvertejp ett snyggt, demonstrativt kryss över Giants i deras stora teamnamn på båtens utsida. Vår brygga var väldigt hög och teamnamnet var på båtens bortre utsida, så det var helt enkelt omöjligt att se om man inte satt i en annan båt (då syntes det väldigt tydligt!).

Det blev ganska många roliga stunder då Giganterna körde runt i två dagar utan att förstå varför andra team hela tiden kommenterade deras vikt och teamnamn!

Tight Lines!

Markus

PS. Giganterna, vad har ni själva att säga? ;-) DS.