Fiskeåret 2009: H-L

# Hälleflundra

• ca 35kg (Mats)
• ca 29kg (Mats)
• ca 25kg (Mats)
• ca 21kg (Markus)

Veckan i Tromsö efter midsommar var mycket lyckad antalsmässigt (43 flundror på 8 pers), men vi hade oflyt med de riktigt stora. Hälleflundror över 20kg är förvisso fantastiska fiskar och Confidence-Micael tog största på ca 37kg, men andra team som var uppe samtidigt som oss drog ändå hälleflundra över 50kg. Vi var i några riktiga pjäser, men de klev helt enkelt av efter en stunds fight. Bland annat tappade Mats två +50-fiskar.

# Insjööring

• 4,55kg (Mats)

Sista helgen i november lyckades Mats justera till öringlistan med en riktigt fin fisk från Vänern.

# Insjölax

• 5,42kg (Magnus)
• 5,00kg (Markus)

Påskdagen var Magnus och jag uppe på Vänern en sådan där dag som egentligen var alldeles för fin för fiske. Inte en vindpust och försommarvärme. Det började med att jag brände en jättefisk som bara gick och gick. Vi tog sedan varsin femkilos innan Olof och Micael rapporterade sin 11,94-kilos! Ganska bra dag ändå :-)

# Knot

• 510gr (Mats)
• 475gr (Markus)

Riktigt fina toppfiskar och bland våra bästa 2009! Knot har vi periodvis haft lite svårt för, men i år lossnade det ganska rejält! Mats toppfisk togs på träningsfisket i Öresund inför tävlingen där. Den näst största fick vi på Pater Noster Cup, kort efter den stora blågyltan och strax före vår största berggylta. Det var en ganska lyckad period om man säger så. Dessutom fick vi på 320gr på Langesundsfestivalen.

# Kolja

• 960gr (Markus)

Kungsbacka Sportfiskeklubbs prestigefyllda klubbmästerskap i havsfiske gick av stapeln 4/4 från Vandia i Öresund. Min blygsamhet förbjuder mig att berätta vem som vann, men fisketuren visade sig bli ett riktigt koljarace i gassande solsken på ett stilla hav. Totalt fick vi nästan 60 koljor upp till 1240gr, varav vi returnerade en stor andel.

Det är värt att kommentera att koljabeståndet i Öresund knappast tål några stora uttag. Givetvis har man all rätt att behålla fisk till en middag, men rekommendationen är att varsamt returnera de flesta koljorna. Här har vi småbåtsfiskare och sportfiskare ett stort ansvar att föregå med gott exempel! Vandia är ju också en förebild bland turbåtarna, med tufft satta minimimått och rekommendationer att returnera utlekt fisk mm.

# Kolmule

• 410gr (Magnus)

Kolmulen tar vi oftast i en av fjordarna i Langesund, men 2009 var fisket riktigt trögt. Magnus tog istället två kolmular utomskärs. Inget foto tyvärr. Som vanligt brukar vi missa att fota de fiskar vi får på tävling, då det är väldigt mycket fläng, båtåkande och helt enkelt inte tid att stå och posera! :-)

# Kungsfisk, mindre

• 450gr (Markus)
• 440gr (Markus)

En satsning efter just kungsfisken på 100m djup utanför Måseskär i maj gav en hel del fisk över 4hg, vilket är stort för denna art. I Langesund vägde vi in på 265gr som jämförelse.

# Lerskädda

En riktig paradgren för oss normalt sett! Speciellt Magnus är helt otrolig på denna fräcka plattfisk. I Langesund hann vi dock inte med den p g a tidsbrist och detsamma gällde i PNC. I Öresund fick vi en mindre på tävlingen. Det är väldigt sällan vi inte tar denna art på tävling om vi lägger lite tid på den.

# Lubb

• 8,7kg (Markus)
• 7,2kg (Markus)

På träningsfisket inför Langesundsfestivalen testade vi våra positioner och fick ett gäng lubbar upp till 7,2kg. Normalt sett åker vi inte ut på denna typ av djupfiske på Langesundsfestivalen, det tar helt enkelt för mycket värdefull tävlingstid. 2009 blev vi dock tvingade ut, då lubb och långa i denna tävling var de två viktiga bonusarterna i Scandinavian Saltwater Cup. SSC innehöll även PNC, Stora Bält Cup och Garmin fiskefestival i Öresund, och varje tävling innehöll två bonusarter som ofta var viktiga att väga in.

På tävlingen hade vi dock problem med lubben. Efter en sista långdrift var vi ute på ca 330m djup och skulle just ge upp lubben, när våra tackel plötsligt rasade ner för en klippvägg till ca 370m djup. Vi fiskade därför självklart på, och det tog bara någon minut innan vår toppfisk steg på. Vi hade ju redan stor långa i båten, så det ögonblick när man sätter gaffen i fisken och konstaterar att det är en lubb är ruggigt skön! Bilden nedan är en mindre fisk från träningsfisket.

Fortsättning följer...