Mer om Vätternrödingen

Här kommer slutligen två sammanhängande klipp från Huskvarna hamn, där ni ca 47 sekunder in i första klippet kan se beteendet när två rödingar släpper rom och mjölke. Ni anar att honan och hanen står precis bredvid varandra och darrar till under någon sekund. Själva rödingleken kan pågå under någon månad (mitten av oktober till mitten av november), men att få se just när honan släpper rommen och hanen befruktar med sin mjölke var maxat! Syns givetvis inte särskilt bra på mobilfilm, men man ser själva släppet tack vare de karaktäristiska darren.
   Rödingen leker vanligtvis på 1-5 meters djup ovanför flera lager av sten och i Vättern finns det ett 30-tal aktiva lekplatser dokumenterade under de senaste åren, i stort sett samtliga på östra sidan Vättern. Notera hur honan på filmen under ganska långa stunder håller sig över en och samma fläck, medan hanen (känns igen på de tydliga vita kanterna på fenbaserna - honan har klart mindre vitt) är mer aggressiv och cirkulerar mer över området. Det är tydligt att honan är chef för om det ska bli någon parning eller inte (det gäller oftast hos däggdjuret Homo sapiens också har jag hört).

Rödingen, eller storröding (Salvelinus umbla) som de sydliga bestånden ofta kallas, räknas till glacialrelikterna då den levt i Vättern sedan inlandsisen försvann. Bestånden av storröding är ovanliga i södra Sverige, men kring Vättern finns det även ursprungliga bestånd i Ören, Sommen och Mycklaflon. Tyvärr har bestånden minskat kraftigt i södra Sverige och arten är klassad som akut hotad på Rödlistan. I Vättern, som hyser det största beståndet i Sverige, har skärpta bestämmelser, yrkesfiskets övergång till kräftfiske och 3 totalfredade områden (>10% av Vätterns yta) gjort att en nedåtgående trend sedan 1950-talet nu har vänt.

Hot mot Vätterns röding:

• Högt fisketryck
  Sannolikt den viktigaste förklaringen till rödingens negativa beståndsutveckling. Vättern har en låg produktionsnivå och beståndet har svarat väldigt positivt på regleringen av fisket.
  
  
• Främmande arter
  Rödingen räknas som konkurrenssvag och påverkan kan komma från storskaliga utplanteringar av lax (födokonkurrens) samt beståndsexplosionen av signalkräfta de senaste två decennierna (predation av rödingens rom). Laxutsättningarna har minskat under 2000-talet för att minska påverkan på rödingbeståndet.
   
• Klimatförändringar
  Rödingen är en utpräglad kallvattensart och kan påverkas negativt av vintrar utan is. En direkt påverkan kan vara varma senhöstar, vilket skyndar på romkornens utveckling och får dem att kläckas tidigare på våren. När ynglen då kläcks kan det finnas en sämre tillgång på föda, något som kallas mis-match. Ett typexempel är då fiskrom kläcks för tidigt efter ett antal så kallade dygnsgrader, medan dess föda reproducerar sig kopplat till ljus, det vill säga samma tidpunkt varje år.
  
  

• Försurning eller miljögifter tros inte direkt ha påverkat beståndet, även om det finns kostråd för Vätternrödingen. Försvarets skjutverksamhet har påverkat enstaka lekplatser, men tros inte ha någon påverkan på beståndet i stort.